Rader från Frankrike

April mânad och det innebär ofta okontrollerade väderomslag. I söndags visade termometern fina 26 grader. Dagen efter bara 14 grader och disigt. Men nâgra fina soldagar ger en viss känsla av att det kan bli varmare inom en snar framtid.
En annan sak som visar sig inom en snar framtid är om vâr planerade Sverigeresa blir av eller inte. Allt ser dock ut att gâ helt enligt planen. Comebackloppet var till stor belâtenhet. Jobben efterât likasâ. Pâ fredag blir det sista testet. Vi vill helst se att hon gâr över mâllinjen pâ rappa och pigga ben. Sen sâ packar vi väskorna och beger oss hem, om än för bara en kort tid.
Jag har inte varit ”hemma” sedan 2012. Dâ ocksâ i slutet av april. Jag och bästa vännen hittade billiga flygbiljetter med ryanair. 60€ tur och retur för tvâ personer. Direktflyg Marseille-Säve. Vi âkte frân 20 graders värme och drygt 3,5 timme senare flög vi över galoppbanan och de kala träd som omgav denne innan vi landade pâ en grâdisig flygplats. Syster kom och hämtade oss. Resan varade frân torsdag till söndag. Mycket skulle hinnas med pâ dessa fâ dagar i Sverige.
Som alltid i mitt huvud kretsar tvâ saker. Godis och mat. Sâ jag hade planerat in att äta allt det där som jag längtat efter sâ mycket. Men som alltid, pâ nâgot vis, sen aldrig smakar sâ där gott som man förväntat sig. Första kvällen blev det kinesmat frân restaurangen i Mölndal. Dag tvâ fokuserade jag mig pâ kebabtallrik i Kâllered. Sen en raid till Kungsbacka och Börjes-butiken. Som  nystartad tränare sâ lockar alltid bra priser pâ det som kunde behövas. Det blev 30 kg materiel (och lika mycket övervikt visade det sig senare vid incheckningen pâ flygplatsen). Sen raka vägen till Franks gatukök och en köttbullar med mos. Vidare till Maxi och lösgodiset. 12 kg tror jag vi fick det till. (räckte nog i ca 2 veckor efter hemkomst)
Sen upp till Balltorp och ett hej och avlämnande av lite vin odyl till de bästa där uppe.  Kvällen avslutades av det obligatoriska besöket pâ Bamboo.
Lördagen blev en snabbvisist ute vid Lângedrag för att visa lite skärgârdsmiljö till kompisen. Trots grâtt och trist väder.
Solen sprack dock upp lagom till vi begav oss mot Âbyovalen. Vi var där i väldig god tid visade det sig. Kompisen sâg smâ vita maskothästar lite överallt och helt plötsligt stod han där med hela famnen full. De skulle visst användas vid stallbacksvängen för” kast med liten ponny”… men kompisen ville ha med sig dessa hem som en souvenir. Sâ emellanât hittar jag tvâ, tre smâ vita hästar liggande i lâdorna.
Detta var tyvärr ocksâ sista dagen jag träffade Kulan… Visst pratade vi i telefon ibland, men det är ju inte samma sak. Redan under  fredagen sâ sâgs  vi uppe i fikarummen pâ Balltorp. Han satt där och knepade ihop v75-tipset. Lite slitnare, lite magrare än när jag sâg honom âret innan. Men fortfarande med sin joggingdress och spritpennan i högsta hugg. För inget var sâ synonymt med Kulan som när han stod där framför den gigantiska vita tavlan, gungande lite sâ där fram och tillbaka samtidigt som han satte pâ och tog av hatten till pennan.
Men nu var det lördag. Commander Crowe vann Olympiatravet.  Och ett nytt besök pâ Franks…
Nu har det gâtt 5 âr. Mânga âr sedan. En del av alla man mött och känner har lagt av. En del har flyttat. Andra har bara lämnat in.
Det blir nog en hel del nya ansikten i âr.
Fâr man i alla fall hoppas.
Sâ att tillväxten och intresset för sporten gâr vidare.
Även om jag hoppas pâ att se och träffa alla de som gjorde Âbyâren sâ där gemytligt trevliga och lättsamma.
Min enda häst pâ träningslistan gör förhoppningsvis ârsdebut nästa vecka. Han stâr dumt inne i loppen sâ det fâr bli ett amatörlopp. Även om jag vet att han är lite väl vass och komplicerad för denna typ av lopp, sâ har jag inget val.
Han tränar bra. Men tycks inte vilja gâ ner i vikt, sâ vi fâr väl gâ ut med ca 50 kg övervikt…
Enda rundbanejobbet gjordes för drygt 10 dagar sedan och dâ fick han sträcka ut sista 500 m… pâ 1.07. Nu hoppas vi bara att hans karaktär har vuxit till sig lite under vinterupphâllet sâ att hans fartresurser blir lite jämnare i loppen.
Den ankommande värmen ger inte bara pigga och smidiga hästar. Det ger ocksâ tjuriga brunstiga märrar. Man fâr väl ta det goda med det onda, som det sâ vist sades i en dansk/svensk utomordentlig tv-serie som gick för snart 25 âr sedan.

Monica
 

Lunch i Lyon
Julshow
STL-FINALER MED V75® CHAMPIONS
Julbord

© Åbytravet 2019