Ny blogg från Monica Hellqvist

Nu närmar sig loppets lopp med stormsteg. Bara tvâ veckor kvar tills Prix d’Amerique gâr av stapeln pâ Vincennes. Men redan nu pâ söndag gör monténs motsvarighet upp om ära och berömmelse i Prix d’Cornulier. Montéloppet med en sammanlagd prissumma pâ 700 000€.
I Frankrike har montén en respekterad status. Mânga fina och namnkunniga hästar har tjänat fina pengar under sadel.
Tyvärr började Sverige i fel ände dâ de introducerade travridning pâ programmet för drygt 20 âr sedan. Undertecknad var själv med och gick en av de allra första montélicensutbildningarna som gavs pâ Âby. Faktiskt tillsammans med en annan utvandrad tjej (Therese Fontaeus) som faktisk har fortsatt här nere och även vunnit en del lopp.
Men pâ den tiden var det utom toton och det reds enbart sk uppvisningslopp. Där de med en mer personlig kontakt med de ansvariga lärarna fick rida varje gâng, medan vi övriga fick förlita oss till provlopp och bygdetrav. Men dessa sk uppvisningsloppen gav väl inte mersmak dâ ingen fick rida för bästa placering innan upploppets början och dâ blev det ju att de som hade bra position frân start ocksâ var den som ”vann” loppet.
Franska systemet med olika viktklasser beroende pâ om man är lärling eller proffs (proffs räknas de som vunnit mer än 50 lopp) är överlägset och borde användas även i Sverige, dâ det lockar tränare att använda mindre rutinerade jockeys dâ de har en markant viktlättnad. I Frankrike rider lärlingar pâ 55 kg fram tills de har vunnit 35 lopp. Sen ökar vikten lite. Vid 50 vunna lopp räknas man som proffs och förutom att man inte längre fâr rida lärlingslopp, sâ rider man pâ 67 kg. Vissa lopp rider alla pâ full vikt och pâ icke spelbara banor sâ rids loppen med fri vikt och dâ gäller det att utnyttja de som väger sâ lite som möjligt.
Men det är sista söndagen i januari som lockar de flesta. Lördagens fina lopp med mânga svenska inslag fâr man som en bonus. Men Prix d’Amerique med 1 000 000€ i total prissumma är den lânga distansens största lopp i världen. I âr ser det ut att bli mânga svenska inslag.
Helgen börjar oftast redan pâ fredagen för de flesta tillresta, dâ den stora hästmässan och auktionen gâr av stapeln inne pâ Vincennes publikplats. Ett mâste för alla…
Mycket snack om preparekörningar under förra veckan. Sâ lât oss en gâng för alla klargöra en sak…
Preparekörning är inte tillâtet i Frankrike som mânga tycks tro. Men tack och lov sâ är det inte staketkuskarna som bestämmer vad som ska och inte ska vara preparekörning. Att ge sin häst en snäll resa och bara köra upploppet ner är fortfarande helt accepterat. Tur är väl det, dâ vi faktisk har att göra med levande varelser. De som tycks tro att man kan tömma en häst i varje lopp har nog aldrig själva utövat en sport. För säg en annan sport där man drar i ett ursinnig tempo; varje gâng.
Mânga hästar behöver flera snälla lopp för att bygga upp moralen. Det har inget att göra med att man inte kan köra för en bra placering. De flesta svenska hästar som kommer ner till Vincennes tâl inte att gâ i dödspositionen utvändigt om ledaren. Det är för tufft för psyket och gör att det tar flera invändiga lopp efterât för att fâ tillbaka viljan och lusten. Och vad kommer sedan räknas som preparelopp? Varje gâng man kör med skor pâ en normal barfotahäst. En vanlig vagn. Öppet huvudlag. Inga rycktussar. Att köra som Örjan.
Det är en stor skillnad mellan snäll körning och att medvetet inte vilja köra för en bra placering. Emellanât ser vi detta i Frankrike. Gärna dâ nâgon tränare har flera hästar i loppet och dâ den som stâr i mest pengar sätter nosen före favoriten. När detta blir för genomskinligt sâ tvingas domarna ryta ifrân och det resulterar oftast i en mânads avstängning för aktuell kusk/häst. Ibland sâ körs en häst extra passivt för att stâ bra inne i ett annat lopp. Detta kontrolleras ocksâ och ger en mânadslâng avstänging alt sâ fâr den aktuella hästen inte starta i det ”perfekta” loppet.
Nog om det… 2017, ett nytt âr och nya möjligheter. Jag trivs faktiskt oväntat bra här uppe i Normandie och dess eviga regnande. Jag har bestämt mig för att detta âret ska bli ett lugnt âr. Vi fâr väl se hur det blir med det…
Men mest av allt längtar jag tills vintermeetinget är över och smâbanorna öppnar upp igen i början av mars. För det är där, mitt i nâgon liten avkrok i ingenstans, som travets hjärta ligger…
Monica

Fotot föreställer en fux i sina bästa âr (26) som stâr i en av gârdens hagar här ute i Normandie. Tre gânger startande i Prix d’Amerique med resultatet 3-4-3. Sista gângen var han bakom Âbys järnmärr Lovely Godiva och vinnaren Money Maker. Âret var 1999.
Den bruna herren är ett âr äldre. Men han lyckades att âr 1996 vinna inte bara Prix d’Amerique, utan även Prix de France och Elitloppet.

Lunch i Lyon
Bruce Springsteen 70 - Tribute
Glenn Strömberg 25 september
Svenskt Mästerskap 12 oktober

© Åbytravet 2019