Olympiasammanfattning

En och en halv vecka sedan Olympiatravet. Ett evenemang pâ ”hemmabanan” som i âr blev mer än en publikupplevelse. Vi kom som underdogs. Formen kändes helt okej i träning men vi var inte riktigt klara i uppladdningen. Men tiden räckte inte till. Man kan inte bestämma över levande varelser. Men även om vi hade önskat oss ett eller tvâ lopp till i kroppen sâ fanns vi pâ plats. Dâligt spâr och alla ”experter” som redan innan hade idotförklarat vârt deltagande, gjorde att det inte fanns nâgon yttre press. Nu handlade det mer om att man var osäker pâ om man verkligen hade känt sâ fel. Träning och de tvâ uppladdningsloppen hon fâtt kändes ju ändâ som om vi var pâ gâng. Inte klara, men väl pâ rätt väg.
Efter en första värming dâ hon var mycket mer laddad än innan, och en andra värmning som visade upp en lite väl löpsugen dam sâ började ändâ pulsen att öka nâgot.
Resultatreferenserna var dock lângt ifrân precisa. Bara hon inte är sist eller att hon stannar. Mer än sâ begärde jag inte.
Upploppspurten hon visade gjorde att stenen föll. Inte nâgonstans fanns detta scenario uppspelat. Inte ens i vildaste fantasin.
Gladaste tvâorna nâgonsin tror jag…
Ibland är det inte viktigast att vinna. Och den 29 april 2017 sâ gällde just det för oss.
Allt runt omkring denna dag var ocksâ av toppkvalitet. Allt frân dess vi anlände till vâra övernattningsboxar tills vi lämnade travbanan.
Ocksâ mycket folk pâ plats.
Enda minuset var att det kändes för tyst. För mig som inte varit hemma pâ nâgra âr sâ kändes den korta tiden mellan loppen som nâgot negativt, men ni är ju vana. I stallarna sâ var det tyst och det krävdes att man lyfte upp huvudet mot nâgon av tv-apparaterna för att se att ett nytt lopp pâgick.
Lite mer oljud, lite mer spektakel, lite mer liv hade jag velat se… och höra.
Och mer tid mellan loppen. Men tv bestämmer ju nu . Men tänk er ett rochardlopp med 5-6 ekipage där varje häst kördes av en namnkunnig kusk och med en olympisk idrottsutövare vid sidan om. Idel tävlingsinstinkt upploppet ner. Dessa typer av jippolopp syns ofta i Frankrike.  Med idrottsprofiler eller skâdespelare. Som efter loppet tar sig tid för en bild eller en autograf till den förväntansfulla publiken.
Âby har ju redan nâgra riktigt väluppfostrade skolhästar med tandemsulky som springer runt banan med nâgon intresserad människa i den främre sulkysitsen. En storloppsdag mâste det ju vara den ultimata möjligheten att knyta tilll nya kontakter till travsporten. Bara att fâ sitta bakom en häst i snabbare tempo kan fâ vem som helst att bli biten. Att sen göra det framför fulla läktare mâste ju ge en ännu större kick.
Dessa skolhästar är ju helt fantastiska. Hela tävlingsdagen stâr de snällt uppställda i sina spiltor. Färdigselade och redo att ta sig an en ny novis. Efterât sâ backar de själva in i spiltan med sulky och allt i väntan pâ nästa förväntansfulla tillfälliga kusk.
Men det var en toppendag.
Nu laddar vi vidare mot Danmark i helgen.

© Åbytravet 2024